Trä- och metallverkstad

På verkstadspassen i trä- och metallslöjd håller vi på med att bygga Dalbys väderkvarn i små miniatyrer.

Dalby Vindmölla

En holländare eller hättekvarn är en typ av väderkvarn med en roterbar toppkupol som kan vridas i ett önskat gradtal för ett optimalt utnyttjande av vindens kraft. Denna kvarntyp skiljer sig väsentligt från en stubbkvarn eller paltrockkvarn, som förekom främst i norra Europa. Medan stubbkvarnens konstruktion underlättas av ett mindre format, är byggnadskroppens tyngd inget direkt problem på en holländare, som enbart behöver vrida själva toppkupolen med vingaxelns infästning.

Toppkupolen

Holländarens typiska vridbara toppkupol kan vridas manuellt eller utrustas med ett extra vindroder, i form av en tvärställd rotor, som sköter vridningen automatiskt. Detta vindroder kallas i sammanhanget för en rosett som via ett kugghjulssystem automatiskt kan vrida toppkupolen till vindögat. Eftersom kugghjulssystemet har en hög utväxling är förhållandevis ganska lätta vindar tillräckliga för att driva runt kupolen.

Historia

“Holländaren” introducerades efter förebilder i Holland där man nyttjat dessa kvarnar för att pumpa vatten allt sedan 1500-talet. Till Sverige kom ”holländaren” under 1700-talet och de första av dessa kvarnar hade kroppen byggd i sten eller tegel . Snart förenklades dock konstruktionen och man byggde nedersta våningen eller våningarna i sten medan resten av byggnaden uppfördes i trä

Den äldsta kända holländarmöllan i Skåne byggdes 1705 av en till Malmö inkallad byggmästare från Göteborg, Jacob Fiegell. Möllan kallades Kattamöllan och låg på den dåvarande stadsvallen strax öster om nuvarande Gustav Adolfs torg. Möllan brann ner 1744. [5] I Bohuslän byggdes den första holländaren 1765 på Lilla Brattön i Valla sockenTjörn av handelsmannen Busk.

Holländarna är vanliga i Skåne, se till exempel Bräcke Mölla, Kronetorps mölla, nordens näst största mölla, eller möllan i Dalby.

Den holländska kvarntypen kom till Öland omkring 1860, och enligt Kalmar läns museum lär det ha funnits upp till cirka 25 så kallade holländare på ön. Sandviks kvarnÖland räknas som norra Europas största väderkvarn.Till Gotland kom hättekvarnarna under andra hälften av 1700-talet, kvarnhuset byggdes ofta av kalksten. Huvarna var ofta klädda av takspån. Runt sekelskiftet 1900 uppfördes på mellersta Gotland ett flertal holländare helt i trä. På norra Gotland kom de efterhand att helt dominera. Av 255 inventerade väderkvarnar i samband med kvarninventeringen 1971-1972 var då 155 holländare.

Väderkvarnens historia

Före kvarnens tid malde man säden på ett mycket enkelt sätt, med hjälp av två stenar och sina egna händer. Senare kom det handkvarnar som bestod av två runda stenar varav den undre var fastsatt. Man malde mjölet genom att vrida den övre stenen mot den undre.

Väderkvarnen uppfanns i Persien runt år 600 e.kr. Tillsammans med vattenkvarnen hör den till de första maskiner som drevs med något annat än muskelkraft.

I Europa byggdes de första väderkvarnarna på 1100- talet och den första modellen kallas i Sverige för Stubbkvarn. Det är en väderkvarn med ett hus som kan roteras beroende på vindriktningen. Kvarnen har fyra vingar som sitter i ett kors, dessa är vanligen byggda helt av trä, stående på en stubbe av järn eller sten, kring vilket hela kvarnhuset är vridbart i vindriktningen. Stubbkvarnen är mycket vanlig på Öland, där den också blivit en symbol för landskapet.

På 1700-talet kom en mer utvecklad modell som kallas för Holländaren eller hättkvarnen, den karaktäriseras av att endast den översta delen av kvarnhuset är vridbart. Holländaren kan byggas betydligt större än en stubbkvarn och kvarnhuset är ofta byggt av sten eller trä. I Sverige förknippas den här kvarntypen ofta med Skåne där de brukar benämnas möllor, men de förekommer också på andra håll.

En tredje variant av väderkvarnen är Paltrockkvarnen som är en kvarntyp där hela kvarnhuset vrids, men inte som hos stubbkvarnen kring en axel, utan genom att kvarnbyggnadens yttre del är hjullagrad mot dess plattform.

Första passet började med att vi tittade på en film som visade hur kvarnen fungerar och vad de olika delarna inne i kvarnen heter.

 

Andra passet på verkstaden tillverkade vi hättan eller kupolen, vi använde oss av vinglas i plast som stomme. På stommen limmade vi fast remsor av tidningspapper som sedan fick stelna och därefter skulle detta målas.

 

bild-pa-mollan-1img_0534img_0530img_0533fullsizeoutput_fcefullsizeoutput_fd6fullsizeoutput_fd1

 

bild-pa-mollan-2

bild-pa-mollan-3

bild-pa-mollan-4

bild-pa-mollan-6

bild-pa-mollan-7

bild-pa-mollan-8

På tredje passet gör vi vingarna eller snurran som barnen kallar det, här använder vi oss också av en film som visar hur man gör.

vaderkvarn-2

vaderkvarn

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *