Textilverkstad

 

 

 

Närmiljö som lärmiljö

I sin brainstorm önskade eleverna att få arbeta med:

  • Yrken förr och nu i Dalby.
  • Återbruk.
  • Kläder förr och nu.
  • Dalby förr, vilka byggnader fanns?
  • Hur har tekniken utvecklats?

 

Verkstaden i textil handlar om utvecklingen från skräddare/sömmerska till dagens sätt att få kläder.

 

Gång 1.

Vi började med att stämpla in med stämpelklockan, för att vi skulle veta när vi började och slutade jobbet för att det ska likna en fabrik.

stampelklocka

Vi såg på bilder hur det var att vara skräddare/sömmerska i början av 1900 talet. I Dalby fanns både skräddare och sömmerska, vi tittade på bilder av husen där de bodde. De första symaskinerna drevs med handkraft, ånga eller trampades. I slutet på 1800–talet uppfanns de första symaskinerna för privat bruk. Vi har lärt oss att skräddarna förr i tiden satt på borden kanske för att ylletygen var tunga. Vi pratade om naturmaterialen ull, lin, silke och bomull. Ull och lin producerades i Sverige, silke och bomull importerades. Det var dessa material man använde.

Idag använder vi mycket bomull till våra kläder. All bomull produceras i varma länder, det går åt väldigt mycket vatten vid odlingen och många gifter. Vi har sett på en film om hur bomull plockas och odlas. Vi fick veta vilka arbetsuppgifter vi skall ha nästa gång då vi skall jobba i en liten fabrik. I slutet på lektionen fick vi välja tyg på vår kasse som skall sys i fabriken.

tyger-bloggen

Gång 2

Idag har vi jobbat som i en textilfabrik. Tygkassar syddes på löpande band. Vi peppade varandra så det gick snabbt. Det var lite stressande för att man fick så många kassar ibland. Vissa moment gick snabbt att göra och den som jobbade där hade lite att göra. Mitt i passet fick vi ha lite gymnastik för arbetet var enformigt, det var samma rörelser hela tiden.

img_0335

img_0336

img_0334

Gång 3.

Idag gjordes alla kassarna klara och vi började med dekorationen. Det blir så likt skräddarens och sömmerskans arbete vi kan komma under detta arbetet. Vi sydde i en knapp och sydde tråckelstygn. Skräddaren och sömmerskan sydde ihop allt med tråckelstygn innan plagget provades för att se om de skulle göra ändringar.

verkstad-3

 

verkstad-32

Gång 4.

Idag så vi två filmer, en om hur man framställer textilfiber från råvaran olja och en om hur man framställer textilfiber från råvaran träfibermassa. Sedan tittade vi på bilder från fabriker från tidigt 1900 tal fram till idag. Vi såg en film om Sömmerskan i Bangladesh som visade hur hon levde.     Om hur kläder märks med vad det är för material och var plagget är sytt står skrivet på lappen i sidan och där står också hur det skall tvättas. Kassen har vi sytt för att minska användningen av plast. I våra hav flyter mycket plast omkring och även på bottnarna finns mikroskopiska plastpartiklar som fiskyngel äter istället för att äta plankton. Diskussionerna om efter dagens filmer har varit många. Det finns olika märkningar för textilier om man vill handla mer miljövänligt.

Arbetet redovisades i @slöjda.

dekoration-pa

 

dekoration-2

 

Till sist skulle vi få vår lön.

kassen

Nu är kassarna klara. Om vi skulle sälja dem hade vi kanske fått 100 kr stycket (det är lättare att räkna då).

  • Butiken som säljer kassen skall ha 50% i inkomst (hyra, personal mm) = 50 kr.
  • Vår fabrik 33% (material, hyra, el mm) =33 kr
  • Produktionskostnaderna är 12% (de som vävt, färgat och gjort andra fabrikstjänster som behövs)
  • Transporter och avgifter (t.ex. tullar och skatter) 4,66% =4,66 kr
  • Lön till er som arbetat 0,4%= 0,40 kr = 40 öre
  • De som odlar bomullen, plockar och bereder den får 0,04% = 0,04 kr =     4 öre

Filmerna som vi sett finns på urskola.se, under rubriken material finns bomull, viskos och nylon. Sömmerskan i Bangladesh hittar man under fliken hållbarhet. Det finns många bra korta filmer på dessa sidorna.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *