Trä- och metallverkstad

På verkstadspassen i trä- och metallslöjd håller vi på med att bygga Dalbys väderkvarn i små miniatyrer.

Dalby Vindmölla

En holländare eller hättekvarn är en typ av väderkvarn med en roterbar toppkupol som kan vridas i ett önskat gradtal för ett optimalt utnyttjande av vindens kraft. Denna kvarntyp skiljer sig väsentligt från en stubbkvarn eller paltrockkvarn, som förekom främst i norra Europa. Medan stubbkvarnens konstruktion underlättas av ett mindre format, är byggnadskroppens tyngd inget direkt problem på en holländare, som enbart behöver vrida själva toppkupolen med vingaxelns infästning.

Toppkupolen

Holländarens typiska vridbara toppkupol kan vridas manuellt eller utrustas med ett extra vindroder, i form av en tvärställd rotor, som sköter vridningen automatiskt. Detta vindroder kallas i sammanhanget för en rosett som via ett kugghjulssystem automatiskt kan vrida toppkupolen till vindögat. Eftersom kugghjulssystemet har en hög utväxling är förhållandevis ganska lätta vindar tillräckliga för att driva runt kupolen.

Historia

“Holländaren” introducerades efter förebilder i Holland där man nyttjat dessa kvarnar för att pumpa vatten allt sedan 1500-talet. Till Sverige kom ”holländaren” under 1700-talet och de första av dessa kvarnar hade kroppen byggd i sten eller tegel . Snart förenklades dock konstruktionen och man byggde nedersta våningen eller våningarna i sten medan resten av byggnaden uppfördes i trä

Den äldsta kända holländarmöllan i Skåne byggdes 1705 av en till Malmö inkallad byggmästare från Göteborg, Jacob Fiegell. Möllan kallades Kattamöllan och låg på den dåvarande stadsvallen strax öster om nuvarande Gustav Adolfs torg. Möllan brann ner 1744. [5] I Bohuslän byggdes den första holländaren 1765 på Lilla Brattön i Valla sockenTjörn av handelsmannen Busk.

Holländarna är vanliga i Skåne, se till exempel Bräcke Mölla, Kronetorps mölla, nordens näst största mölla, eller möllan i Dalby.

Den holländska kvarntypen kom till Öland omkring 1860, och enligt Kalmar läns museum lär det ha funnits upp till cirka 25 så kallade holländare på ön. Sandviks kvarnÖland räknas som norra Europas största väderkvarn.Till Gotland kom hättekvarnarna under andra hälften av 1700-talet, kvarnhuset byggdes ofta av kalksten. Huvarna var ofta klädda av takspån. Runt sekelskiftet 1900 uppfördes på mellersta Gotland ett flertal holländare helt i trä. På norra Gotland kom de efterhand att helt dominera. Av 255 inventerade väderkvarnar i samband med kvarninventeringen 1971-1972 var då 155 holländare.

Väderkvarnens historia

Före kvarnens tid malde man säden på ett mycket enkelt sätt, med hjälp av två stenar och sina egna händer. Senare kom det handkvarnar som bestod av två runda stenar varav den undre var fastsatt. Man malde mjölet genom att vrida den övre stenen mot den undre.

Väderkvarnen uppfanns i Persien runt år 600 e.kr. Tillsammans med vattenkvarnen hör den till de första maskiner som drevs med något annat än muskelkraft.

I Europa byggdes de första väderkvarnarna på 1100- talet och den första modellen kallas i Sverige för Stubbkvarn. Det är en väderkvarn med ett hus som kan roteras beroende på vindriktningen. Kvarnen har fyra vingar som sitter i ett kors, dessa är vanligen byggda helt av trä, stående på en stubbe av järn eller sten, kring vilket hela kvarnhuset är vridbart i vindriktningen. Stubbkvarnen är mycket vanlig på Öland, där den också blivit en symbol för landskapet.

På 1700-talet kom en mer utvecklad modell som kallas för Holländaren eller hättkvarnen, den karaktäriseras av att endast den översta delen av kvarnhuset är vridbart. Holländaren kan byggas betydligt större än en stubbkvarn och kvarnhuset är ofta byggt av sten eller trä. I Sverige förknippas den här kvarntypen ofta med Skåne där de brukar benämnas möllor, men de förekommer också på andra håll.

En tredje variant av väderkvarnen är Paltrockkvarnen som är en kvarntyp där hela kvarnhuset vrids, men inte som hos stubbkvarnen kring en axel, utan genom att kvarnbyggnadens yttre del är hjullagrad mot dess plattform.

Första passet började med att vi tittade på en film som visade hur kvarnen fungerar och vad de olika delarna inne i kvarnen heter.

 

Andra passet på verkstaden tillverkade vi hättan eller kupolen, vi använde oss av vinglas i plast som stomme. På stommen limmade vi fast remsor av tidningspapper som sedan fick stelna och därefter skulle detta målas.

 

bild-pa-mollan-1img_0534img_0530img_0533fullsizeoutput_fcefullsizeoutput_fd6fullsizeoutput_fd1

 

bild-pa-mollan-2

bild-pa-mollan-3

bild-pa-mollan-4

bild-pa-mollan-6

bild-pa-mollan-7

bild-pa-mollan-8

På tredje passet gör vi vingarna eller snurran som barnen kallar det, här använder vi oss också av en film som visar hur man gör.

vaderkvarn-2

vaderkvarn

Textilverkstad

 

 

 

Närmiljö som lärmiljö

I sin brainstorm önskade eleverna att få arbeta med:

  • Yrken förr och nu i Dalby.
  • Återbruk.
  • Kläder förr och nu.
  • Dalby förr, vilka byggnader fanns?
  • Hur har tekniken utvecklats?

 

Verkstaden i textil handlar om utvecklingen från skräddare/sömmerska till dagens sätt att få kläder.

 

Gång 1.

Vi började med att stämpla in med stämpelklockan, för att vi skulle veta när vi började och slutade jobbet för att det ska likna en fabrik.

stampelklocka

Vi såg på bilder hur det var att vara skräddare/sömmerska i början av 1900 talet. I Dalby fanns både skräddare och sömmerska, vi tittade på bilder av husen där de bodde. De första symaskinerna drevs med handkraft, ånga eller trampades. I slutet på 1800–talet uppfanns de första symaskinerna för privat bruk. Vi har lärt oss att skräddarna förr i tiden satt på borden kanske för att ylletygen var tunga. Vi pratade om naturmaterialen ull, lin, silke och bomull. Ull och lin producerades i Sverige, silke och bomull importerades. Det var dessa material man använde.

Idag använder vi mycket bomull till våra kläder. All bomull produceras i varma länder, det går åt väldigt mycket vatten vid odlingen och många gifter. Vi har sett på en film om hur bomull plockas och odlas. Vi fick veta vilka arbetsuppgifter vi skall ha nästa gång då vi skall jobba i en liten fabrik. I slutet på lektionen fick vi välja tyg på vår kasse som skall sys i fabriken.

tyger-bloggen

Gång 2

Idag har vi jobbat som i en textilfabrik. Tygkassar syddes på löpande band. Vi peppade varandra så det gick snabbt. Det var lite stressande för att man fick så många kassar ibland. Vissa moment gick snabbt att göra och den som jobbade där hade lite att göra. Mitt i passet fick vi ha lite gymnastik för arbetet var enformigt, det var samma rörelser hela tiden.

img_0335

img_0336

img_0334

Gång 3.

Idag gjordes alla kassarna klara och vi började med dekorationen. Det blir så likt skräddarens och sömmerskans arbete vi kan komma under detta arbetet. Vi sydde i en knapp och sydde tråckelstygn. Skräddaren och sömmerskan sydde ihop allt med tråckelstygn innan plagget provades för att se om de skulle göra ändringar.

verkstad-3

 

verkstad-32

Gång 4.

Idag så vi två filmer, en om hur man framställer textilfiber från råvaran olja och en om hur man framställer textilfiber från råvaran träfibermassa. Sedan tittade vi på bilder från fabriker från tidigt 1900 tal fram till idag. Vi såg en film om Sömmerskan i Bangladesh som visade hur hon levde.     Om hur kläder märks med vad det är för material och var plagget är sytt står skrivet på lappen i sidan och där står också hur det skall tvättas. Kassen har vi sytt för att minska användningen av plast. I våra hav flyter mycket plast omkring och även på bottnarna finns mikroskopiska plastpartiklar som fiskyngel äter istället för att äta plankton. Diskussionerna om efter dagens filmer har varit många. Det finns olika märkningar för textilier om man vill handla mer miljövänligt.

Arbetet redovisades i @slöjda.

dekoration-pa

 

dekoration-2

 

Till sist skulle vi få vår lön.

kassen

Nu är kassarna klara. Om vi skulle sälja dem hade vi kanske fått 100 kr stycket (det är lättare att räkna då).

  • Butiken som säljer kassen skall ha 50% i inkomst (hyra, personal mm) = 50 kr.
  • Vår fabrik 33% (material, hyra, el mm) =33 kr
  • Produktionskostnaderna är 12% (de som vävt, färgat och gjort andra fabrikstjänster som behövs)
  • Transporter och avgifter (t.ex. tullar och skatter) 4,66% =4,66 kr
  • Lön till er som arbetat 0,4%= 0,40 kr = 40 öre
  • De som odlar bomullen, plockar och bereder den får 0,04% = 0,04 kr =     4 öre

Filmerna som vi sett finns på urskola.se, under rubriken material finns bomull, viskos och nylon. Sömmerskan i Bangladesh hittar man under fliken hållbarhet. Det finns många bra korta filmer på dessa sidorna.